T56 och T26 drar i augusti österut. Inte ända till Särkland men väl till våra Åländska och Finska vänner. T56 gör sällskap med T26 men nöjer sig med en lite kortare långresa, till Mariehamn, medan T26 fortsätter till Turku/Åbo och besöker Forum Marinum för att ta igen det hon missade förra året.

Rutten går genom den svenska skärgården via Finnhamn och Lidö och vidare över Ålands hav till Mariehamn.

7/8                 LK 10:00, lunchstopp Bullerö. Nattstopp Finnhamn.
8/8                 LK 10:00, lunchstopp Blidö Wärdshus. Nattstopp Lidö Värdshus.
9/8                 LK 10:00, lunch- och nattstopp Mariehamn.

T56 vänder hemåt mot Gålö

10/8                LK 10:00, lunchstopp Arholma Nord. Nattstopp Grinda.
11/8                LK 10:00, lunchstopp. Åter Gålö och återställning.

T26 fortsätter österut

10/8                LK 10:00, gång mot Åbo i sällskap med finska trafikverkets Targa
10/8                FT Forum Marinum. Under em öppet för besökare

11/8                Förtöjda vid Forum Marinum. Öppet för besökare

12/8                LK 10:00. U.g. via Mariehamn till Fejan för nattstopp

13/8                FT Gålö. ETA e.s.o.

Precis som vid Veteranflottiljens besök i Åbo förra året ställer Forum Marinum och finska trafikverket upp med allt tänkbart stöd. Säkerligen kommer Marinbasen (den finska i Pansio alltså) också att visa att de uppskattar att ideella krafter bevarar det örlogsmarina kulturarvet. Vis av erfarenhet har red. förvarnat om att fartygen och besättningarna kommer att uppvaktas ivrigt av finska media. På den svenska sidan blir det nog lika lugnt som förra året.

I andanom kan red. se hur ivriga T26:are synar sitt fartygs kusin motortorpedbåten Taisto 3 i sömmarna och förser henne med diverse materiel från Veteranflottiljens motortorpedbåtar som saknas i detta vackra, men tyvärr landbundna, fartyg.

Nu hoppas vi på vackert väder. Fartygen har visat att de mår bra.

Ångfärjan Mälaren 3 har fått en tillfällig uppställningsplats på Gålöbasen. Stiftelsen Skärgårdsbåten och Statens Maritima Museer fick under juni bråttom att hitta en plats för detta drygt hundraåriga fartyg. Nedan några hållpunkter från färjans långa liv. Uppgifter från www.skargardsbatar.se

• Levererad 1903 av William Lindbergs Verkstads- och Varfs AB som Sexan till Nya Ångslups AB Smedsudden, Stockholm. Trafik på linjen Mariahissen, Södermalm – Klara Strand, Tegelbacken
• Såld 1913-05-01till Stockholms Ångslups AB, Stockholm och omdöpt till Mälaren 3.
• Upplagd vid Djurgårdsvarvet 1950
• Såld 1968 till en privatperson i Norrhammar. Färjan är nu i uselt skick
• Såldes 1973-06-13 till tre medlemmar i Stiftelsen Skärgårdsbåten. Den 4 oktober bogseras hon till Kummelnäs varv där hennes skrov plastas och målas. Sedan lånas hon ut till Ångfartygs AB Strömma Kanal för att användas som förrådslokal vid Klara Mälarstrand.
• Bogseras 1982-07-15 över till Riddarholmen där hennes 2-cylindriga compoundmaskin lyfts ur. Bogseras sedan tillbaka till Klara Mälarstrand.
• Överlämnas 1984 till Stiftelsen Skärgårdsbåten och deras bolag Ångslups AB Djurgården. Upplagd på Beckholmen
• Lyfts 1984-07-04 upp på land vid Lumakajen, Hammarbyhamnen av pontonkranen Lodbrok. Hennes skorsten hamnar på taket på Strömma Kanalbolagets biljettkiosk vid Stadshusbron
• Lyfts 1987-09-28 åter i vattnet av pontonkranen Lodbrok och bogseras till Beckholmsdockan
• Torrsatt 1987-11-14 och skrovarbeten påbörjade
• 1988 genomfördes ultraljudsmätning av skrovet och fortsatta skrovarbeten. Skrovet och balkarna visar sig dock vara svårt rostangripna
• Lyfts 1991-10-02 upp på land.
• Transporteras 2013-06-28 till Gålöbasen där hon får kvarligga t.o.m. augusti 2014

S/S Mälaren 3 utgör inte i sitt nuvarande skick någon skönhetsupplevelse även om hennes forna glans kan anas bland rosthål, avflagnad färg och tappra försök att laga henne med plast (!). Färjan är inget tillskott till Veteranflottiljens växande numerär men då det för tillfället finns en ledig makryta kunde HKV medge en tidsbegränsad uppställning av ett historiskt intressant fartyg.

I övrigt har sommar- och semesterlugnet lägrat sig över basen. En och annan entusiast med rostskrapa eller pensel i hand kan dock ses. Ett tappert försök att slå gräs på den stora planen framför platsen där off-villan och kadettvillan en gång stod har gjorts. Vi väntar ivrigt på att FortV även detta år engagerar kommunens björnlokeröjare för en insats. GBBK har föredömligt genomfört en attack mot detta gissel på sitt område.

 I augusti sätter vi igång med stora omförtöjningscirkusen då pirarna 1 och 2 skall förses med träskoning. Detta till glädje för alla manöverofficerare så att eventuella kajstudsar blir lite skonsammare för fartygen än rå betong.

Veteranflottiljens motortorpedbåtar T26 och T56 har nu börjat sin resa österut. Resplanen finns i ett tidigare inlägg nedan. De båda fartygen gör sällskap till Mariehamn varifrån T56 vänder stäven åter mot hemmahamnen på Gålö medan T26 sätter kurs över Skärgårdshavet mot Åbo och Forum Marinum. Precis som förra året, då M20, T56 och R142 Ystad besökte Åbo, ställer Forum Marinum och Åbo stad upp med ett mottagande värdigt ett större ”riktigt” örlogsbesök. Besättningen på T26 är väl förberedda på den uppmärksamhet, inte minst från massmedia, som besöket ges. Det kommer att bli intervjuer både i radio, TV och tidningar. Besöket har inte ens hunnit börja innan det uppmärksammas i pressen. Tidningen Åbo Underrättelser skriver: 

”Havets vinthund” vid Forum Marinum

Världens äldsta motortorpedbåt kommer till Åbo. Den svenska motortorpedbåten T26 besöker Forum Marinum i Åbo den 10-11 augusti. T26 har uppnått den aktningsvärda åldern av 70 år, och är därmed världens äldsta motortorpedbåt med originalmaskineri. Motortorpedbåtar kallas ofta ”havets vinthundar” på grund av sin snabbhet. Marinintresserade välkomnas ombord på T26 för att ta del av de spartanska förhållandena och det tidstypiska Isotta Fraschini-maskineriet på 3000 hästkrafter. Motortorpedbåten T26 är till utseende mycket lik T3 Tyrsky, alltså den finska motortorpedbåt som finns vid Forum Marinum. Veteranflottiljen är en svensk paraplyorganisation för personer, föreningar och stiftelser som äger och driver före detta svenska örlogsfartyg som levande museifartyg. Det rör sig om ett musealt utbyte och besöket har alltså inget att göra med respektive lands försvarsmakt.

T26 är öppen för besökare vid Forum Marinums kaj lördag 10.8 kl 16-19 och söndag 11.8 kl 11-19

Som en del i utbytet mellan Veteranflottiljen och Forum Marinum medför T26 en del materiel, som behövs till den finska T3, som gåva. Nästa tillfälle till utbyte blir i samband med Veteranflottiljens arrangemang ”En Dag I Paradiset” (EDIP) på Gålö 14 september då vi välkomnar representanter för Forum Marinum. I anslutning till EDIP kommer Veteranflottiljen att bjuda in till ett seminarium där temat är ”Så byggde vi Forum Marinum”. Det är i skrivande stund inte klart vilken dag och var seminariet genomförs men vi siktar på fredag 13/9 med start under eftermiddagen. Då Gålöbasen inte erbjuder lämpliga lokaler kommer vi att försöka hitta sådana antingen i närområdet (Berga/Haninge) eller i Stockholm. Inbjudan till seminariet kommer inom kort.

 Turun Sanomat och Folke Österman presenterar filmer från T26 besök i Åbo

Besättningarna på T26 och T56 samlades på Gålö den 7/8. Vissa hade förstås varit där flera dagar för att jobba med det sista. 56:an hade dessutom varit uppe på land några dagar innan för ett propellerbyte, men nu var allt klart för avfärd. Färden följde planen som tidigare publicerats i bloggen, d v s lunchstopp på Bullerö och nattstopp på Finnhamn. Där infann sig både kanonvädret och badlusten.

När vi dagen efter har kastat loss med Furusund som mål inträffar en malör på T26. Misstänkt lagerproblem på styrbords marschmotorväxel äventyrar hela resan. Efter en kort felsökning kan maskingänget meddela att felet är en lös mutter som de fixar snabbt. Efter en god lunch på Furusunds värdshus går färden på 1 600 varv till Lidö. Till ett stilla sommarregn intas middagen i en egen paviljong där sången står högt i tak.

Fredag inleds med bunkring av 26:an i Räfsnäs innan vi ger oss ut på ”det stora blå” d v s Ålands hav. Vi har en svag akterlig vind och förhållandena är fina. I Mariehamn lägger vi till för om Pommern och möts omedelbart av journalister från Ålandstidningen som vill ha en intervju. Middagen äter vi på Sjöfartsmuseets restaurang Nautical, där vissa har utsikt över fartygen. Nu ansluter också Jaakko Tikka m.fl. från Forum Marinum och Finska sjöfartsverket. Jaakko ska åka med T26 och vi får följe av en Targa, Service! Detta är också sista natten med gänget då T56 på lördagen vänder västerut för att via Grinda komma till Gålö på söndagen. 

Lördagen möter oss med sol och total stiltje. 26:ans färd till Åbo blir helt fantastisk. På vissa ställen är havet stilla som en småländsk skogstjärn. Magiskt! Det skulle dock senare visa sig att Herren ger och Herren tar. När vi närmar oss Åbo väntar en räddningsbåt med fotografer och TV-reportrar. Som tidigare nämnts: Skillnad på Finland och Sverige.

Göran ställer maskintelegrafen på 1 750 varv och vi passerar dem i 43 knop. Vi bjuds sedan på lunch av Forum Marinum, och sedan är det öppet fartyg. På kvällen bjuder Åbo stad på middag i kaptenssalongen ombord på fullriggaren Suomen Joutsen (Finska Svanen).  Det blir också en förhandsvisning av kvällens TV-inslag. Vi känner oss väldigt välkomna.

Söndagen innebär öppet fartyg för många intresserade hela dagen, men även besök på Minmuséet och flottbasen i Pansio.

Efter en ljudinspelning av huvudmotorerna till muséets Mtb T3, säger vi hej och ett mycket stort Tack till våra finska vänner. Planen är nu att gå till Fejan, d v s över Ålands hav. Vädret är gråmulet, blåsigt, med rak motvind. Redan på fjärden Skiftet i Åbolands skärgård får vi gå ner på 1 200 varv. Vid ett stopp på Sottunga beslutar vi oss för att gå till Mariehamn istället för att korsa Ålands hav.

Just som vi ska passera sista ön innan det bli öppet hav ropar maskin att vi måste gå ner på marschmotorer. Ett överströmningsrör för avgaserna har spruckit. Vi lägger oss i någorlunda lä under kobben, och självklart fixar maskingänget felet på en dryg timme. Under tiden kan man nästan se hur vågorna växer. Vi har nu Ålands hav rakt in från sidan och samtliga på däck, inte minst gänget på bryggan är som dränkta katter på en halvminut. Vi får c:a 5-7 distans med mycket intressanta förhållanden. De, av Forum Marinum, lånade sjökorten kommer aldrig att bli sig lika igen…Sedan är det skönt att komma in i Mariehamns hamn, koppla av och äta en god middag.

Tisdagen bjuder återigen på klarblå himmel och vinden har mojnat. Vi korsar Ålands hav på 1 200 varv och sjögången är nästan sövande. När vi kommer till skärgården är det 1 600 varv som gäller hela vägen till Gålö, med undantag för tankstopp på Möja.

På Gålö har vi sista samlingen för resan. Göran tackar alla för en mycket rolig och bra resa, som dessutom ytterligare stärkt banden med Forum Marinum.

Så svaret på frågan om vi manligen foro österut är att Ja, det gjorde vi. Eftersom 20% av 56ans besättningen är kvinnor for vi även kvinnligen österut. Dessutom hade vi fantastiskt kul, många härliga upplevelser och mestadels bra väder.

Tack till alla som var med, och ett extra lyft på hatten till maskinarna på T26.

Vid pennan

Bosse Ahlgren

Verksamheten på Gålöbasen har nu kommit upp på högvarv efter sommarens dvala. De enda som inte vilat är T26 och T56 som besökt vårt östra grannland. I Norra Hamnen arbetas det febrilt med att bygga en ny slipvagn till T26 och Mtb ses över för att kunna visa upp sig under EDIP* 14/9. 

I Södra Hamnen råder förvirring. Fartygen har omförtöjts så att ny skoning kan monteras på pirarna. A-sluparna, T121 Spica och R142 Ystad har fått låna inre piren. Tack för det Amf1. I lördags blev hemlängtan för svår för R142 varför besättningen förhalade henne till den invanda platsen vid mittenpiren. Väl ”hemma” genomförde besättningen praktiska övningar med att ta sig upp i livflotte efter att först ha vänt den på rätt köl. På T121 Spica gavs alla viktiga system en översyn inför besöket i Nynäshamn 6-7/9. Vedettbåten 18 Sprängaren, M/F Nordanö och några av flottiljens småbåtar ligger tillfälligt vid mittenpiren och kommer att förhalas till yttre under kommande vecka när Rånö Gård & Varv på FortV uppdrag slutfört monteringen av kajskoning. Det är underhållande att se besättningsmedlemmar gå med bestämda steg mot den vanliga förtöjningsplatsen för att upptäcka att fartyget inte finns där och sedan med ett generat leende traska till den tillfälliga förtöjningsplatsen. Jodå, jag har gjort det själv.

Flottiljens utställningshall, ja jag vet att det är minst sagt pretentiöst att kalla en 40-fotscontainer så, har fått nya fina hyllor där diverse prylar från svunnen tid till nutid exponeras. Här finns också möjlighet att slå sig ner och njuta av marin litteratur och även läsa de tidningar som flitigt skriver om Veteranflottiljen, Gålöbasen och verksamheten där.

 Markytorna har ansats. Gräsplanen framför f.d. off- och kadettvillorna har klippts så att de mera liknar gräsmatta än en vildvuxen vall. Med några lass matjord för att fylla igen hjulspår och andra ojämnheter kan vi snart arrangera flottiljmästerskap i krocket och kanske även utmana grannflottiljen på Berga till en tvekamp. Tyvärr omöjliggör ett alltmer växande bestånd av jättebjörnloka och en vildvuxen syrenhäck att den tidigare trivsamma uteplatsen kan iordningställas i år. Vi räknar dock med hjälp att både bekämpa björnloka och röja sly så att vi kan njuta av en prydlig trädgård nästa år.

Innan höstens stora begivenhet EDIP kommer några av fartygen att gå till sjöss för kortare turer. T121 Spica besöker Nynäshamn 6-7/9 och R142 Ystad låter ivriga gäster andas sjöluft under en högfartstur 10/9. Spica har några passagerarplatser kvar både Gålö – Nynäs 6/9 och Nynäs – Gålö 7/9 så här finns möjlighet att åka med. Kontakta event@t121spica.se om du är intresserad.

*EDIP kräver kanske en förklaring. Denna nu etablerade akronym står för En Dag I Paradiset, vårt paradis Gålöbasen. Denna dag håller vi öppet för medlemmar, deras familjer och vänner och särskilt inbjudna att besöka Gålöbasen och dessutom få en sjötur med våra fartyg.

Gålöbasen har, som tidigare nämnts, begåvats med ångfärjan Mälaren III. Fartyget är ett vrak, knappt helt mellan rosthålen, men som fartyg värt att bevara. Noteras bör att Veteranflottiljen inte har med Mälaren III att göra förutom att vi upplåter mark för att ställa upp fartyget. Denna förvaring är högst tillfällig. Mälaren III skall vara borta från Gålöbasen senast 2014-09-01. Under det år som Mälaren III står på Gålö förutsätter jag att hon täcks av presenningar innan EDIP.

För övrigt anser jag…. Ja nu väntar vi på att MarinB överlåter den nu tomma f.d. brandstationen till Veteranflottiljen.

Är detta den typ av förråd MarinB behöver? Knappast troligt, men det är den typ av förråd Veteranflottiljen behöver!

Fredagen 6 september kastade T121 Spica loss för att genomföra ett kort besök i fadderhamnen Nynäshamn. Innan lk ägnades dagen åt förberedelsearbeten. Manöversystemet för avgasluckorna och tyfonen testades. Vi har äntligen lyckats får de tryckluftsdrivna vindrutetorkarna att fungera. Nu hade vi ingen nytta av dessa denna strålande vackra dag men vi får säkert uppleva en eller annan regnvädersdag.

Syftet med Nynäshamnsbesöket var att genomföra en skeppsafton som belöning till alla de medlemmar som lägger ner all sin fritid för att hålla fartyget i skick. Utöver medlemmar passade en grupp från vår ”kaptenssponsor” på att följa med på en skärgårdstur. Färden gick över Hårsfjärden där vi passerade Vitså och Berga. Vidare i sakta mak förbi Muskö och ut genom Skramsösund. Väl ute på Mysingen startades alla tre huvudturbinerna och farten togs upp till dryga 30 knop. Vi kunde i andanom se hur besättningen på M73 Koster febrilt sökte i fartygskorten för att identifiera oss när vi passerade på behörigt avstånd. Söder om Ö Rödko girade vi in mot Nynäshamn och farten togs ned. Att förtöja med ett så stort fartyg som T121 Spica i Fiskehamnen kräver skicklig bryggpersonal och alerta maskinister. Hamnen har byggts ut med flytbryggor som måste rundas och manöverutrymmet är minst sagt begränsat. Efter förvånansvärt få manövrer kunde ManO elegant glida in till kaj. Väl i roder och maskin följt av finjustering med handkraft så att landgången inte hamnade mitt för ett elskåp och förtöjningen var klar. Befälhavaren visade sin uppskattning genom att bjuda på en förtöjningsdrink.

Inför skeppsaftonen krävdes viss kompletterande proviantering medan övriga ombord klargjorde grill och bord. I byssan förbereddes sallader och de marinerade kotletterna plockades fram. Kylskåpet hade behövt svängdörr då besättningen ivrigt försåg sig med kylda drycker. Middagen intogs stående på däck och alla lät sig väl smaka. En av våra flitigaste medlemmar, ”K1”, passade på att fira sin nyligen timade födelsedag och T121 Spica uppvaktade med en Spicaplakett.

En skeppsafton är inte värd namnet om den inte innehåller en lekfull tävling. Denna gång bestod tävlingen av ”spotta groda”. D.v.s. vem kan spotta en gelégroda längst. Då målområdet var i vattnet var det lite svårt att mäta avstånden så resultatet blev att ingen vann och ingen förlorade. Inte bara tävlingsdeltagarna hade mycket roligt utan så även de åskådare som kommit för att titta på vårt fartyg. Några barn som med ledsen blick såg godis sjunka i havet bjöds på de grodor som blev kvar.

Kvällen fortsatte i den goda stämning som alltid råder ombord. Glada skratt, sanna historier från förr och så förstås visor som förr sjöngs ombord på flottans fartyg ackompanjerade på dragspel.

I dag, lördag 7/9 kl 1300, kastar vi loss för att återgå basen. ETA är satt till 1430 då Spica intas av f.d. värnpliktiga som muckade 7 september 1973, alltså för exakt 40 år sedan. Mer om detta i kommande inlägg.

GMY

Lennart T

Årets EDIP genomfördes i sedvanligt vackert väder. Fem f.d. örlogsfartyg korsade Mysingens vatten med saligt leende besättningar, veteraner och deras gäster ombord.

Kl. 09.30 GMT (Gålö Mean Time) var det dags för den traditionella flagghissningen. Två uniformerade sjövärnsaspiranter genomförde en prydlig trepunktshissning av den flagga som Veteranflottiljen fått av Nationaldagskommittén. Då vi i år hade besök från det Maritima Museet i Åbo, Forum Marinum, hissades även Finlands vita flagga med blåa korset på under rå på Gålöbasens signalmast. Som sig bör ackompanjerades flagghissningen av paradmarsch. Ceremonin avslutades med att republikens (Republiken Gålö alltså) nationalhymn framfördes med hjälp av CD-spelare av ”Isotta Singers” under ledning av Egon Kjerrman.

Ett arrangemang av den storlek som EDIP blivit kräver långa och noggranna förberedelser. I år, liksom förra året, leddes arbetet av ”EDIP-Amiralen” med assistans av ”Vice EDIP-Amiralen” En stor kader av veteraner högg i för kung och fostervatten och såg till att arrangörskedjan inte hade några svaga länkar. Inpassering med notering av namn, parkering, biljettförsäljning, kaffe och bullar, souvenirer, varm korv gjorde våra nöjda besökare än nöjdare.

Köerna till biljettdiskarna ringlade långa ty det är ju själva grundidén med EDIP, att åka med så många av flottiljens fartyg som möjligt. I väntan på sjöturen kunde SSRS räddningsbåt besökas och flera passade på att stöda SSRS i deras viktiga värv. Hungriga och törstiga passade på att inhandla grillad korv och läsk från Sjövärnskårens gatukök. Många passade på att bättra på sin örlogsmarina allmänbildning genom att köpa böcker på temat. Även våra profilprodukter hade en strykande åtgång.

Under senare delen av eftermiddagen arrangerades ett seminarium på temat ”Så byggde vi Forum Marinum”. Veteranflottiljen presenterade sin vision för ett Örlogsmarint Centrum på Gålö och Forum Marinum presenterade i sin tur hur de lyckades. Det var mycket intressant att konstatera att Veteranflottiljens vision stämmer mycket väl överens med hur Forum Marinum har arbetat och fortsätter att arbeta. Nu återstår att se om vår hemmakommun är lika positivt inställd som Åbo, om svenska företag är lika positivt inställda som de finska, om den svenska ”kulturen” står på vår sida på samma sätt som den finska står upp för Forum Marinum, om Veteranflottiljen kommer att behandlas lika positivt av svenska försvarsmakten som Forum Marinum behandlas av den finska. Den viktigaste förutsättningen för att skapa Gålö Örlogsmarina Centrum är förstås att Veteranflottiljens medlemmar ställer upp och arbetar för detta vårt gemensamma mål. Forum Marinum har redan nu visat att de tror på att vår vision blir till verklighet genom att överlämna en sköld med inskriptionen ”Örlogsmarint Centrum Gålö”.

Nu gäller det för Veteranflottiljen, Haninge kommun, Försvarsmakten, svensk industri, ”kulturen” m.fl. att se till att vi inte med skammens rodnad på kinderna tvingas att lämna tillbaka denna sköld med orden: ”Ledsen, det blev inget”.

Det är tyvärr lite tråkigt att konstatera att av inbjudna till seminariet långt ifrån alla var representerade.

Nåväl. Även denna fantastiska dag led mot sitt slut. ”Amiralen” och hans vice tog tillsammans med veteraner från fartygen ett tag i taljan och röjde däcken. Lite jobb återstår till kommande vecka men det är sådant som vi tar tag i med ett leende på läpparna styrkta av alla uppskattande ord vi fick oss till livs av alla över 300 besökare.

Vi ser med tillförsikt fram mot nästa år och alla därefter kommande dagar i paradiset. Några datum är ännu inte fastställda med reservera för säkerhets skull både första och andra lördagen i september för att uppleva samma euforiska känsla de kommande åren som vi alla känt sistlidna lördag 2013.

Även en bloggare tar en paus emellanåt. Att ensam hålla bloggen up-to-date är inte alltid görbart. Ett vanligt arbete för att ge mat på bordet tar sin lilla tid. Att efter bästa förmåga hålla fanan högt som ”C Gålö” tar det mesta av fritiden. Det av fritiden som blir över läggs på styrelsearbete i Veteranflottiljen och Föreningen T121 Spica Vänner. Det är bara att konstatera att det finns plats för flera frivilliga krafter för att skapa ett örlogsmarint kulturcentrum på Gålöbasen. Välkomna att delta!!

Det har hänt en hel del sedan senaste inlägg. T121 Spica har haft glädjen att välkomna vpl-besättningen 1973 från HMS Castor som ville återuppleva hur det kändes att leva ombord för 40 år sedan genom att fira MUCK-jubileum exakt 40 år, 7/9, sedan den ”riktiga” MUCK. Jag hade inte själv möjlighet att delta i festligheterna men att döma av alla positiva omdömen jag fått mig till livs var det ett lyckat jubileum. Att se distingerade gentlemän iklädda blåkragar och kommenderas till eldrond och rengöringsuppställning med ett brett leende gläder ett veteranhjärta. Dessa 73:or fick inta middag MT (med tillbehör) i gunrummet, något de inte hade förmånen att njuta 1973. Middagen avnjöts med massor av ”minns du…?”, och en och annan snaps vilken intogs under traditionell sång.

T121 Spica har haft glädjen att välkomna besättningen 68/69 och nu senast 73:orna ombord. Fartyget är öppet för att välkomna alla besättningar från första till sista att minnas den underbara tid vi upplevt ombord. Samla gänget och boka en helg där du kan slagga i din gamla binge efter att han avnjutit en god middag!

Det händer en hel del på Gålö. Veteranflottiljen disponerar nu f.d. brandstationen där vi kan förvara det mesta av alla prylar som nu står här och där. Det börjar bli riktigt prydligt på vår kära torpedbåtsbas. Nästa steg är att skapa en utställningshall som ett första steg till att skapa det örlogsmarina kulturcentrum vi eftersträvar.

Nu känner vi alla att hösten närmar sig. Nu gäller det att preparera fartygen för vintern. Mtb skall upp på slipplan. Spica och Ystad tömmer sina färskvatten- och kylsystem på vatten och går i vinteride. När våra fartyg gått i vintervila fortsätter arbetet på basen.

Följ utvecklingen på www.veteranflottiljen.se . Bli medlem i Veteranflottiljen. Hjälp till att bevara vårt marina arv. Kungl. Flottans födelseplats är Hårsfjärden!

Lördagen 26/10 markerar höstens inträde. Motortorpedbåtarna körde sin avslutningskörning för att sedan dras upp på slipplan. T26 inviger sin nya slipvagn även om hjulställen inte har hunnit renoveras. Vi får hoppas att rosten håller ihop hjulställen över vintern. Motorer konserveras. Torrlufstslangar dras i T121 Spica. R142 Ystad genomförde årets sista körning i ett, trots allt, hyfsat väder. Passagerarna var mycket nöjda och kände sig säkert lika uppåt som den kvinna som efter en EDIP-tur fällde en kommentar som inte kan återges här. Kommentaren kan förstås läsas på R142 Ystad hemsida (sista raden).

Veteranflottiljen har begåvats med efterlängtat förrådsutrymme i form av skärmtaket vid f.d. brandstationen. Utrymmet är mycket efterlängtat och behövligt och har inretts med lagerhyllor. Pallställningar väntar på att resas. En hel del pryttlar har ändå redan ställts under tak. M/Y Triton står i ett av facken. I ett annat står sex st. MTU gasturbiner som skänkts till T121 Spica av motorklubben ”Junkyard 52”. En av dessa turbiner kommer att bli en uppvisningsturbin och köras under EDIP 2014. Bara det är skäl nog att besöka Gålö i september 2014.

Snöslungan, som gjorde så god tjänst förra vintern, vill inte fungera. Nu kommer denna maskin att få en välbehövlig service av en av T121 Spica Vänners tusenkonstnärer så räkna med snöfria pirar även kommande vinter. Pir 1 & 2 alltså. Men om MarinB hör av sig så kan vi säkert komma överens om ett byte av tjänster så att även pir 3 hålls snöfri.

Åter till behovet av förråd. Veteranflottiljen har för flera år sedan hemställt om utökat arrende där f.d. brandstationen, ”Intensiven” och förrådet på berget (By 054 på FortV-språk) skall ingå förutom markområden. FortV är som alltid positiva men väntar sedan länge på Amf1 skriftliga samråd, vilket krävs för ett nytt arrendeavtal. Muntligt samråd finns men det verkar vara ett gigantiskt hinder att ta sig över för ett skriftligt. Hur svårt kan det vara? Veteranflottiljen kan stå till tjänst med papper, skrivare och penna om det behövs. Låt oss ta emot ett skriftligt samråd vid kommande möte med Gålörådet 13/11 så att det avtal som FortV då för med sig kan undertecknas. Återigen, hur svårt kan det vara. Tyvärr utnyttjas några utrymmen i olika byggnader för privat bruk. Om ni som läser denna blogg känner er träffade så se då för f… till att tömma dessa utrymmen.

Jättebjörnlokor, detta gissel, breder ut sig på Gålö. Veteranflottiljen och Gålöbasens Båtklubb kämpar för att begränsa spridningen men vi känner oss lite som Don Quijote i sin strid mot väderkvarnar. Haninge kommuns utlovade insats har uteblivit i år. Snart återstår bara att begjuta plantorna med lämpliga kemikalier. Jag behöver inga kommentarer om negativ miljöpåverkan. Men ställ några liter bekämpningsmedel mot att vackra grönområden förstörs av jättebjörnloka. Växtligheten återhämtar sig efter besprutning men björnlokorna dödar den för alltid.

Nåväl, låt oss lyfta blicken. Låt oss se ett i en nära framtid etablerat Örlogsmarint Kulturcentrum på Gålöbasen. Den enda fartygsbas från VK II och det kalla kriget som fortfarande finns kvar. Kungl. Flottans födelseplats är Hårsfjärden. Må så vara att de trettio Lübska skeppen sökte sin första svenska hamn i Slätbaken men de var på väg till Älvsnabbenbassängen, en del av det då svenska territoriet. Så, kära läsare, Haningepolitiker, Maritima museer, marinjärer och allmänhet, slut upp och stöd Veteranflottiljen i strävan att skapa ett Örlogsmarint Kulturcentrum på Gålöbasen!

GMY

//Lennart

Veteranflottiljen lever i högönsklig välmåga. Inläggen på denna blogg anses av flera vara bara dagboksanteckningar och mellan raderna förstår jag att det önskas lite mera debattliknande inlägg. Jag håller med om detta och kastar ut några brandfacklor invävt i texten. Först lite dagbok;

Nostalgiafton, denna underbara tillställning där ung som gammal, män och kvinnor, medlemmar i Veteranflottiljen samlas för trivsam samvaro och väldigt mycket ”minns du…” Ett drygt trettiotal veteraner samlades på M/S Segelkronan för BiO kl 18.00, extra föreningsmöte kl. 18.30 följt av middag MT (Med Tillbehör). F.f.g. fanns inget blad med snapsvisetext på borden men efter alla år behövdes det inte. Alla sjöng (?) med i ”Fjärden”, ”Röda havet” och njöt av Erons framförande av ”Garellivisan”. Vår ordförande berättade med inlevelse om äventyret med T26 besök i Åbo. Det skulle ta en kvart men var inte slut efter 40 minuter. Vad gjorde väl det. En spännande berättelse framförd med inlevelse kan vara hur länge som helst.

Dagen till ära fanns ett tidskriftsbord med republikens (Republiken Gålö alltså) sporadiskt utkommande Gålö Glimtar och även några årgångar av ”The Gaaloe Cry”. Alla dessa alster fick en strykande åtgång så ytterligare exemplar kommer att letas fram ur Gålös riksarkiv. The Gaaloe Cry, eller Gålötjutet, minns säkert med förtjusning av de som var med då det begav sig. Nog vore det en höjdare att återskapa Gålötjutet. Numera har vi inga kadetter och beväringar att sätta i arbete så grånande veteraner måste väckas till liv. Och hållas vid liv. Vem tar ett tag i taljan?

Jag nämnde Nostalgiafton. Denna tillställning har genomförts i SOSS lokaler sedan tidernas begynnelse. Numera huserar SOSS ombord M/S Segelkronan sedan förvisningen från Långa Raden. Finns det ingen känsla för kulturarv inom ”kulturen”? SOSS bildades år 1849 och firade sitt 150 års- jubileum i Stockholms stadshus september 1999. Nog finns det betydligt yngre sällskap där lokaler tillhandahålls av ”det allmänna” till en överkomlig kostnad. Jag minns med glädje då vi träffades på Långa Raden där utrymmet medgav mingel och att alla hade möjlighet att växla några ord med alla. I ett tidigare blogginlägg berättade jag om en dröm att C 4.Sjöstriflj ringde och erbjöd bunker. Vad glad jag skulle bli om kulturministern och försvarsministern ringde och sa att det var ett stort misstag att kasta ut SOSS från Långa Raden och självfallet skall sällskapet få motsvarande lokaler till en symbolisk kostnad. F-n tro’t.

Statens Maritima Museer (SMM) har i beslut 997-2011-52 Gålöbasens kulturhistoriska värde och förslag på framtida förvaltning av 2012-02-16 visat på betydelsen av det arbete Veteranflottiljen utför. Har vi fått någon reaktion från ”kulturen” eller Haninge kommun? Inte ett ljud. Muskö/Hårsfjärden i nuvarande Haninge kommun är Kungl. Flottans födelseplats. Varför är inte 7 juni allmän flaggdag då det är denna dag de av Gustav Eriksson Vasa inköpta Lybska skeppen inlöpte i Slätbaken för att senare sätta kurs mot Aelsnsap (Älvsnabben).

Vi skall naturligtvis hedra våra veteraner som kämpat i allehanda oroshärdar. Honnör! Respekt och vördnad för alla de som stupat i kamp för att skydda Sveriges 2700 km långa kust i likhet med alla de som offrat sitt liv i Flygvapnet. Minnesstenen på Märsgarn i all ära men många, många flera har offrat sig i fredens tjänst. Jag efterlyser respekt för alla örlogssjömän som stupat och stöd till de veteraner som vårdar Sveriges örlogsmarina kulturarv.

Jag ser fram mot den, förhoppningsvis i nära framtid kommande, dag då Gålöbasen fått status av örlogsmarint kulturcentrum med stöd av Försvarsmakten, Haninge kommun, Statens Maritima Museer m.fl.

GMY

Tisdagen den 19 november togs T38 upp på slipen i Mtb-hallen. Årets torrsättning har blivit något försenad på grund av att västra bron till Lindholmen sedan en tid tillbaka varit avstängd för fordonstrafik. Detta har inneburit att T38 tvingats förhala till fastlandssidan och åter för att kunna utföra vissa arbeten inför torrsättning. Men nu är T38 äntligen inne i stugvärmen och vinterns underhållsarbeten kan påbörjas.

Foto: Lars Petersson

Fortverket fortsätter att renovera Mtb-hallen. Just nu pågar bland annat arbete med att återskapa den camouflagemålning på utsidan som hallen en gång fick när den byggdes 1942. Ett trevligt projekt, tycker Tb-grupp Syd/T38.

Vi som huserar på Gålöbasen, vid Kungl. Flottans födelsepalts Hårsfjärden, ser med avund på den fina vinterförvaring som T38 bestås med.

På Gålö jobbades denna helg hårt med att täcka Mtb med presenningar. Förhoppningsvis skonas vi från storm och snö denna vinter så att dessa täckningar överlever till dess det är dags för sjösättning våren 2014. T121 Spica har förberetts för vinterdvala genom att alla vattenfyllda system antingen tömts, fyllts med sprit eller glykol. R142 Ystad låg i dag öde men samlar kraft för en avslutande Luciakörning 14/12.

Veteranflottiljens samarbetsforum Gålörådet har haft årets sista sammanträde. I rådet deltar, förutom Veteranflottiljen, Gålöbasens Båtklubb (GBBK), FortV, Amf 1, SMM och Haninge kommun. Marinbasen har varit, och kommer alltid att vara, välkomna men av olika skäl har deltagandet legat på en mycket låg nivå. Glädjande nog har MarinB hört av sig och förklarat att de framgent gärna följer utvecklingen inom Veteranflottiljen och på Gålöbasen. Vi välkomnar MarinB och kommer att hålla er informerade. Mötet 13/11 med Gålörådet var, vill jag påstå, ett av de mera konstruktiva som genomförts. FortV representant antecknar behov av åtgärder så att pennan glöder, Amf 1 ställer sig positiva till att öppna Gålöbasen för allmänheten vid EDIP 2014 och ser heller inga problem med att upplåta f.d. fotbollsplanen för parkering och pir 3 för förtöjning av Mtb och besökande fartyg. Notera lördagen 6 september i era kalendrar för 2014 års högtid EDIP.

Nu gäller det för oss veteraner att hålla området i ett presentabelt skick. Några individer, oklart vilka, har uppenbarligen lässvårigheter. Ett antal soptunnor är utplacerade med en tydlig uppmaning att när tunnan är full ta med soporna till närmaste miljöstation. Skylten med denna uppmaning är i mitt tycke tydlig men lik förbaskat finns det några som bara ställer sopsäckar vid sidan av tunnan då den är full. S K Ä M S !!

FortV har presenterat ett förslag till nytt 3-årigt arrendeavtal som innebär att Veteranflottiljen disponerar ytterligare markyta och även f.d. brandboden som kallförråd. Genom tillmötesgående från FortV och MarinB har vi redan innan nytt avtal tecknats kunnat använda den del av brandboden som utgörs av ett skärmtak. Mycket värdefullt då vi kunnat ställa en hel del materiel under tak och på så sätt även snyggat upp på Gålöbasen. Nu återstår att rätta några detaljer i avtalet och från vår sida vill vi även ta upp en diskussion om årsavgiften. Veteranflottiljen erhåller inget som helst ekonomiskt stöd från vare sig museivärlden, försvarsmakten eller staten i övrigt och heller inte från kommunen. Vi lever på medlemsavgifter och gåvor från enskilda. När detta förhållande kommer på tal i olika sammanhang möts vi av förvånade blickar då många tar det för givet att försvarsmakten tillhandahåller drivmedel och låter oss disponera Gålöbasen utan kostnad. Jag passar på att rikta en uppmaning till alla läsare av denna blogg; Bli medlem och stöd en kulturhistorisk gärning. Gå in på www.veteranflottiljen.se och lös medlemsavgift. Avgiften gäller för 12 månader från betalningsdatum.

Nu ser vi fram mot traditionsenlig träff med glögg och pepparkakor på T121 Spica lördagen 7/12 kl 13.00. Välkomna ombord. Innan vi går hem för välförtjänt ledighet över jul- och nyårshelgerna serverar R142 Ystad julbord 14/12 kl. 17.30. Till julbordet, som kostar 250:- pp krävs föranmälan.

Årsavslut med bloggandet blir någon gång före jul.

GMY

Rubriken borde mera korrekt vara “Ytterligare en träbåt hos Veteranflottiljen…” Vi skall inte glömma vår minsvepare M20. Nåväl, M/Y Triton är ytterligare en juvel i kronan.

Föreningen Tritons Vänner berättar:

Inom Veteranflottiljen finns sedan hösten 2009 en mahognyracer vid namn Triton. Vad har den för koppling till Veteranflottiljen kan man undra?

M/Y Triton (motor yacht) byggdes ca 1950 på Neglingevarvet i Saltsjöbaden. Ingenjör Carl Hardeberg bad sin vän mariningenjör Curt Borgenstam att bygga en snabb motorbåt som Carl kund använda som transport mellan Dalaröbryggan i Saltsjöbaden, Sandhamn, Strandvägen där han bodde permanent samt hans landställe i Östergötlands skärgård.

Eftersom Borgenstam även konstruerade motortorpedbåtarnas T42-serie, blev M/Y Triton ett testfartyg för T42-seriens skrovform, framför allt i fören, vilken man tydligt kan se.

I november 2009 köpte 10 privatpersoner M/Y Triton och bildade Föreningen M/Y Tritons Vänner för att vårda båten inför framtiden, med dess intressanta koppling till mtb-vapnet.

För första gången sedan Föreningen M/Y Tritons Vänner köpte M/Y Triton har hon under 2013 sjösatts. Det skedde på Gålöbasen den 29 augusti. Historiskt! För att fira sjösättningen samlades delägarna för en sillunch ombord Triton under föreningsdagen En Dag I Paradiset.

Under sensommaren och hösten genomfördes ett antal provturer på Hårsfjärden och Mysingen. Vi ser mycket fram emot sommaren 2014…!

ÅK MED ROBOTBÅTEN YSTAD STOCKHOLM (GÅLÖ) – KARLSKRONA TUR O RETUR I JUNI 2014! Under resans gång gör vi ett antal stopp längs kusten och då har du möjlighet att åka med  250 ton fartyg med 3 gasturbiner om närmare 13000 hk i 40 knop!!!

ÅK MED ROBOTBÅTEN YSTAD STOCKHOLM (GÅLÖ) – KARLSKRONA TUR O RETUR I JUNI 2014! Under resans gång gör vi ett antal stopp längs kusten och då har du möjlighet att åka med  250 ton fartyg med 3 gasturbiner om närmare 13000 hk i 40 knop!!!

Syftet med resan är dels att skapa möjlighet till en långresa för våra medlemmar, dels att bidra till att förgylla festligheterna kring invigningen och dels att göra reklam för Veteranflottiljen och det blivande örlogsmarina museet på Gålö och, förstås, Föreningen Svenska Robotbåtar.

Som väl alla vet vid det här laget, så är det mycket en fråga om pengar för att kunna genomföra denna resa. Finansieringen sker genom att sälja passagerarbiljetter för så stor del av resan som möjligt. I i ett tidigare inlägg berättade bloggredaktören om en dröm där det kom ett telefonsamtal från Berga-trakten: ”Kom hit så bjuder vi på full tank”. Det blev ingen sanndröm då. Men vem vet, drömmar kan slå in även om det tar sin lilla tid. Och tänk, kanske kommer också beskedet ”Förtöj trädet för bunkring” på fredag em. 6 juni.

Rutten till Karlskrona är tänkt att gå Gålö-Oxelösund-Västervik-Oskarshamn-Kalmar-Karlskrona, och omvänt för rutten till Stockholm (där möjligheten att gå till Vasamuseet istället för Gålö undersöks). Tanken är att vi ska kunna ta ombord respektive sätta iland passagerare i de olika hamnar som vi besöker och gärna få en liten stund för “allmänhetens visning” av Ystad likaså.

R142 Ystad går till Karlskrona helgen 31 maj – 1 juni, och till Stockholm helgen 7 – 8 juni.

En preliminär tidplan ser ut så här:

31/5 LK Gålö 9.00, Ank Oxelösund 12.00. LK Oxelösund 14.00, Ank Västervik 18.00

1/6 LK Västervik 9.00, Ank Oskarshamn 11.00. LK Oskarshamn 13.00, Ank Kalmar 15.00. LK Kalmar 16.00, Ank Karlskrona 19.00

7/6 LK Karlskrona 11.00, Ank Kalmar 14.00. LK Kalmar 16.00, Ank Oskarshamn 18.00

8/6 LK Oskarshamn 09.00, Ank Västervik 11.00. LK Västervik 13.00, Ank Oxelösund 15.00. LK Oxelösund 16.00, Ank Gålö 19.00

Robotbåtarna utgjorde kärnan i det svenska sjöförsvaret under 1980-talet. R142 Ystad var en av de sista rustade robotbåtarna och avrustades för gott, trodde man, 2005. Nu ägs R142 Ystad av Statens Maritima Museer (SMM) och drivs av den ideella Föreningen Svenska Robotbåtar (FSvR). Föreningens syfte är att bevara fartyget i originalskick och i full drift samt sprida kunskap om fartygstypens roll i det svenska försvaret under mer än 30 år.

Den 6 juni 2014 öppnar Marinmuseum i Karlskrona en ny utställning med fokus på 80-talets kalla krig. Där erbjuds bl.a. en unik närkontakt med riktiga ubåtar i en helt ny dimension. Då R142 Ystad är byggd i Karlskrona och i högsta grad var aktiv i Kungl. Flottan under det kalla kriget, samt att hennes systerfartyg R136 Västervik ligger förtöjd vid Marinmuseum i Karlskrona, kommer Veteranflottiljens fartyg R142 Ystad att genomföra denna örlogsmarint historiska resa.

För att erbjuda en oförglömlig upplevelse och samtidigt visa vad försvarsanslaget en gång finansierat erbjuds allmänheten att åka med.

Först till kvarn gäller. Boka biljett redan nu. Lättare måltid ombord ingår. Tiderna är preliminära och vi reserverar oss för ändringar på grund av väderförhållanden och om fartyget inte når utsatt passagerarantal för respektive resa.

Bokningar gör du på Föreningen Svenska Robotbåtars hemsida där du även hittar priser. Klicka på ”Åk med R142”.

Vi ses ombord i sommar!

Våren har kommit till republiken Gålö! Lördagen 1/3 gjordes stora och berömvärda insatser för att få Gålöbasen till den prydliga hemvist för Havets Flygande Brigad och de större vinthundarna den en gång var. Veteranflottiljen kämpar för att bevara fartyg och materiel men det har hittills varit svårt att härbärgera alla prylar annat än i det ”blå garaget”. Dessutom har det varit lite si och så med att göra sig av med skräp och skrot. Dagen välkomnade en stor kader av arbetsvilliga och uppsnyggningen har nu tagit fart. Tyvärr saknas arbetskraft ur flera av besättningarna och till dessa finns bara ett budskap:  Förlita er inte på att någon annan tar hand om ert skräp och skrot. Nåväl. Alla ni som i dag jobbade hårt förtjänar allt beröm. Slipplan börjar se prydlig ut. En hel del tung materiel har inrymts i brandboden.

Skrot har samlats i en särskild hög för sig f.v.b. skrotnicke.

Tre GT1 (gasturbiner, huvudmaskiner till Spica och Ystad) har flyttats från Akuten till brandboden för att ge plats att renovera Isotta Fraschini Mtb-motorer. Denna flyttoperation förtjänar egentligen ett eget kapitel men jag nöjer mig med att nämna alla dessa raska ynglingar som manövrerade pallgrodor med stor skicklighet och inte minst ”Muppen” som visade hur en frontlastare skall manövreras. N

Nu är städningen och röjningen inte slut. För att citera Sir Winston Churchill: ”Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning.”

Nästa arbetsdag räknar jag med att se representanter från de föreningar som inte hade möjlighet att ställa upp i dag finns på plats villiga att dra sitt strå till stacken. Unus pro omnibus, omnes pro uno måste gälla om vi skall kunna öppna Gålöbasen för allmänheten. Ja, Amf 1 har ställt sig positiva till att vi öppnar för allmänheten några dagar under sommaren. Detta besked fick Veteranflottiljen under senaste mötet i Gålörådet. Nu måste vi förvalta detta och visa en representativ fartygsbas, denna bas som, tillsammans med fartygen, av Statens Maritima Museer klassats som varande av nationellt kulturhistoriskt värde. Med allas goda vilja och blickarna lyfta över eget fartygs reling är jag helt säker på att vi till sommaren med stolthet kan välkomna besökare från när och fjärran. Att vi med stolthet visar upp vad vi åstadkommit med ideellt arbete. Att vi rekryterar nya både unga och gamla, kvinnor och män, att bli en del av vår gemenskap. Att vi kommer in i kulturens finrum som fullvärdigt museum. Att vi finns med i turistbroschyrer som ett intressant besöksmål. Att ….. ja fyll i själva…

GMY

Lennart T

C Gålö

En intensiv lördag den 15 mars 2014 är till ända. Gålöbasen fick sig en omgång som heter duga. Uppslutningen för att skapa ordning och reda var mycket stor. C Gålö hann inte ens dricka sitt morgonkaffe innan T56:orna varskodde att nu sätter vi igång med att rycka upp torra björnlokor. Egyptens gräshoppor kunde inte ha jobbat snabbare och stora gräsplanen kan framåt våren hållas ren från björnlokor med hjälp av gräsklippare. För att förhindra ytterligare spridning av ogräset behövs tät och kontinuerlig bekämpning men rekommenderad mekanisk bekämpning kan inte åstadkommas med rimliga arbetsinsatser. Det krävs kemisk bekämpning. Vi har att välja på en insats med bekämpningsmedel eller att leva med dessa giftiga växter och se på hur de sprider sig över hela Gålö och Oxnö. En eller ett par rejäla insatser med ogräsgift gör att vi inom en nära framtid kan njuta av en vacker gräsplan i stället för en ogenomtränglig djungel av ett ogräs som inte hör hemma i den nordiska floran. Detta, om något, är en åtgärd för att vårda vår miljö! Än en gång; All heder åt T56:orna för deras arbete i dag.

Uteplatsen framför platsen där officersvillan en gång stod kan nu skönjas. Målet är att återställa denna plats till vad den en gång var komplett med murad grill och trädgårdsmöbler och omgärdad av en välansad syrenberså. Tänk er att efter ett svalkande glas med saft (!?) gå ut på en välansad gräsplan för ett flottiljmästerskap i krocket.

Våren närmar sig i torpedbåtsfart och för att kunna sjösätta T26 arbetades det intensivt med hjulaxlarna till den nya slipvagnen. För den oinvigde ser dessa hjulaxlar ut att bestå av enbart rost men T26:orna verkar ha studerat på Hogwarts School för att lära sig trolla fram nya axlar av ett till synes hopplöst fall.

Förrådslängans och diverse containrars alla dörrar stod på vid gavel och det sorterades bland allt användbart och ”bra att ha”.

Nu ser vi ljuset i tunneln när det gäller att få in värdefulla maskiner, som hittills stått utomhus, under tak. Kommande arbetsdag 29/3 har vi tillgång till ett av garagen i brandboden och kan erbjuda en bättre förvaringsmiljö för känsliga motorer.

En container för metallskrot har börjat fyllas. Det är intressant att se hur mycket onödigt vi sparat på under åren och som nu förpassas till återvinning. Med adress till alla besättningar kan jag meddela att containern ännu inte är full.

Som C Gålö gläds jag ända in i hjärtat av att se med vilken entusiasm alla griper sig an arbetet med att se till att Gålöbasen och flottiljens fartyg blir en än bättre prydnad för det örlogsmarina kulturarvet än vad vi hittills åstadkommit. Även om dessa tidigare insatser inte heller går av för hackor.

Keep up the good work!

C Gålö

Besättningen på T121 Spica förbereder sig på allehanda sätt. Det handlar inte bara om att förbereda fartyget och se till att alla tekniska system fungerar som de skall och att säkerhetsutrustningen är kontrollerad och godkänd. Fartyget har fått all den service som krävs, en ny EPIRB är monterad och MOB-ljusen är färska. Livflottarna är godkända för ytterligare ett år. Hur kan det förresten komma sig att samma flottar, om de används av Flottan, kan godkännas för två år (RMS-F: ” … kan serviceintervall för livflottar utökas till 24 månader…) medan om de används på ett civilt fartyg som T121 Spica kan de bara godkännas för ett år i taget? Korkat! Nåväl, vi har inget annat val än att rätta oss efter Transportstyrelsens krav även om det svider i plånboken. Även besättningen måste gnuggas i fartygskännedom, sjömanskap, säkerhet ombord, värdskap för våra passagerare m.m. För att de erfarna skall uppdatera sina kunskaper och de nya besättningsmedlemmarna skall få en stabil grund att stå på genomfördes en teoretisk kurs 26/3.

En praktisk del genomförs 26/4. Denna praktik kommer att handla om allt från brandövningar, kasttågskastning, räddning av överbordgången till start och inkoppling av elverk och första hjälpen. De som tidigare genomfört HLR-D kurs skall repetera denna och flera skall utbildas. För att på bästa sätt ta hand om våra gäster kommer besättningen att gnuggas i konsten att guida ombord och på Gålöbasen, att servera vid middagar (flunka) och att lägga stor vikt vid ”puts och studs”

Förberedande examen blir vid provturen 1 maj och det stora testet kommer 17 maj då T121 Spica går till Stockholm och Vasamuseet. Vill du åka med bokar du biljett via event@t121spica.se. Flera sjöturer, priser m.m. hittar du på www.t121spica.se .

Från vår T-bas vid Vasamuseet erbjuder T121 Spica kortare sjöturer i Stockholms innersta skärgård. Kombinera gärna med middag ombord eller nöj er med bara middagen.

De som är intresserade av en lite längre resa vänder sig till R142 Ystad.

Som passagerarfartyg måste Spica ha en trimmad besättning. Dagen innehöll en del brandutbildning och en del sjömanskap.

“K3″ drillade våra gubbar (inga gummor var närvarande) i hur att släcka brand i kläder och hur att hantera brandsläckningsutrustning.

“CW” och “HB” lyckades med stor framgång lära ut vad allt förtöjningsgods som löper kors och tvärs kallas, hur man förhalar med hjälp av capstan, att den spetsiga änden på fartyget kallas fören m.m. Alla vet nu också vad det innebär när ordern “skränsa”, “håll an” eller “bär hän” kommer. Under dagen besöktes T121 Spica av Barracuda TV som gjorde ett inslag för SVT 1 program Bil- och Båttokig. Håll koll på TV-tablån under första eller andra veckan i september så att ni inte missar detta.

Som sig bör avslutades dagen med god mat och dryck. Vi som är vana vid en “lopp” med allt vad en sådan innehåller fick i stället njuta av en delikat buffé med grillat nedsköljt med lättöl eller vatten. Ja, ja, de som övernattade ombord kunde kosta på sig lite ädlare drycker.

Efter dagens övningar kan vi känna oss säkra på att besättningen är väldrillad så att passagerare kan känna sig både välkomna och säkra ombord. Missa nu inte att boka biljett för en oförglömlig sjötur från Gålö till Stockholm 17 maj. Besök vår hemsida www.t121spica.se för att boka.

Torsdagen 1 maj var årets första provtursdag för T121 Spica.  En nordlig vind på närmare 10 m/s gav en kylande effekt men i Södra hamnen på Gålö hade vi lä vilket muntrade upp arbetslusten. En sjötur lockar så vi var närmare 25 Spicavänner ombord vilket är glädjande för då hanns det med en hel del åtgärder som skall genomföras innan vi drar igång verksamheten för året och dels kan vi få en bredare effekt av planerad utbildning. En arbetsplan med det som är prioriterat enligt RFM sattes i händerna på besättningen.

Arbetsuppgifterna kopplades till olika ansvarsområden (motsvarande tjänstegrenar under Spicas aktiva tid). Efter lunch var det så dags för losskastning med rutinerade gubbar på alla poster. Ett viktigt tillskott i besättningen var den erfarne sjökapten som för dagen fick ikläda sig rollen som FC-elev med sikte på styrbordsstolen på bryggan vid kommande gångdagar.

Friskt och fint ute på Mysingen. Här skulle köras maskinprover, manöverövningar, man över bord och ankring. Dock blev inte turen så lång då vi fick oljeläckage i en GT. Hem igen till basen och våra duktiga maskinare fixade snabbt läckaget.

Däcksfolket gick igenom ankringsförfarande. Intressant upplevelse att ankra fast förtöjd vid kaj. Inte nog med oljeläckage. Det visade sig att kölen i styrmaskin (SMR) och luftintagsrum (LIR) var välfylld med grönt vatten. Grönt vatten, glykolblandat alltså, finns bara i värmesystemet så nu gäller det att vårvärmen kommer i torpedbåtsfart så vi får varmt ombord intill dess läckan har hittats och åtgärdats. Till tröst för oss alla och inte minst Kustbevakningen kan jag meddela att inte en droppe olja spillts i havet.

Kommande arbetsdag 10/5 sätter vi till alla klutar för att T121 Spica skall vara tekniskt i topptrim, renvaskad och fin inför gångdagen till Stockholm 17/5. Passa på att besöka oss då vi ligger vid Vasamuseet 23/5 – 27/6. Ta med dina kolleger på en After Work ombord, bjud din personal på en sjötur runt Fjäderholmarna följt av middag i gunrummet, ta med familjen för ett besök och upplev en stridsfartygsmiljö från det kalla krigets dagar.

(Samtliga bilder: Fotograf Ole Holmberg)

En intensiv vecka är till ända. Styrelsemöte med Veteranflottiljen i onsdags, möte med Gålörådet i torsdags, arbeten ombord T121 Spica i fredags, övernattning och fortsatta arbeten i lördags. På lördagsmorgonen fylldes Gålöbasen av fartygens besättningar. T46 och T56 sjösattes. R142 fejades inför sin långresa till Karlskrona och invigningen av det nya ubåtsmuseet. T121 Spica tog emot passagerare för sin ombasering till T-bas vid Vasamuseet. Under lördagen invigdes Dalarö Skeppsvraksområde. Längs Dalarö och de farleder som sammanstrålar vid Dalarö har en mängd fartyg gått sitt öde till möte genom tiderna. Vraken är av skiftande karaktär och från olika tider, flera av dem utgör var och en för sig mycket höga kulturvärden. Tillsammans är de en mycket betydelsefull del av vår svenska sjöfartshistoria. I Dalaröområdet finns ett 30-tal registrerade fartygslämningar från 1600- till 1900-talet. Haninge Kommun och Statens Maritima museer har i samråd med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Stockholms län tagit initiativ till bildandet av ett kulturreservat. Tre vrak, representativa för sin tid, har valts ut för att ingå i ett kulturreservat i Dalarö, reservatets namn är Dalarö skeppsvraksområden. Haninge kommun, som verkligen uppskattar Veteranflottiljen och vårt arbete med att bevara det örlogsmarina kulturarvet, bad T121 Spica att, i samband med invigningen, passera Dalarö för att ge en extra touch åt evenemanget. Naturligtvis uppfylldes denna önskan. En sväng förbi Dalarö i stället för den vanliga vägen via Genböteleden uppskattades både av besättning och passagerare och kanske inte minst åskådarna i land.

Under Spicas färd mot Stockholm fanns en fotograf från Barracuda TV ombord och vid vår sida ett annat TV-team som filmade Spica under hög fart. Titta på programmet Bil- och Båttokig i början av september där T121 Spica har huvudrollen.

T121 Spica kommer att ligga vid Vasamuseet till 28 juni då vi vänder stäven mot hemmabas. Passa på att besöka Spica under lördagar och söndagar och varför inte boka in en afton för en sommar-kick out, en middag i gunrummet, en sjötur runt Fjäderholmarna, ett ledningsgruppsmöte eller en samling med vänner.